Idag spelar Manchester United något av en nyckelmatch hemma på Old Trafford. Man möter Leicester City, förra säsongens vinnare av Premier League. Lagen möttes i Community Shield den 7 augusti på Wembley och Man U vann med 2 – 1. Med Zlatan som ånglok.

Men tre raka förluster på en vecka fick kritikerna att vädra morgonluft och det dyrköpta laget fick utstå hård kritik för både det ena och det andra.

Den största sågningen fick nog lagets anfallsfotboll vidkänna. Det saknades fart och fläkt, Zlatan såg ointresserad ut, Rooneys passningar till fel adress borde förpassa honom till bänken o.s.v.

Men om inte folk ser var felet är så undrar man om folk låter hjärtat eller hjärnan styra vad ögat ska registrera. För man låter inte ett ånglok dra om man vill ha expressfart.

Min åsikt är glasklar. Fullständigt fel taktik av José Mourinho. Du kan inte använda Zlatan på ett effektivt sätt i en 4-5-1 uppställning. Då skulle du kunna ta vilken brittisk center som helst till en hyfsat billig peng och använda honom som en gammaldags target-player.

Det är många år sedan Ibra sprang ifrån sina motståndare från stillastående, för det är precis vad han allt som oftast blir i den här uppställningen. Han har t.o.m. problem nuförtiden, även om han har ett litet försprång på försvararen, att springa sig fri.

Det är den bistra sanningen, som jag ser det. Därför är det ett fullständigt slöseri på en oerhört fantastisk, onormalt hög fotbollsförståelse, att låta honom stå där som ett fyrtorn i den brittiska snålblåsten.

Jag är helt övertygad om att Zlatans fulla kapacitet gör sig bäst i ett 4-4-2 (Svenska landslaget), 4-4-3 (PSG) eller allra helst 3-5-2 (Juventus t.ex.). Framförallt med den trupp Man U har.

För att få fart på spelet så måste Mou erkänna för sig själv att 4-5-1 inte är optimalt för det här gänget. Med den kapaciteten som finns i den här spelartruppen, så måste han söka andra vägar för ett optimalt uttag av varje spelares kapacitet.

Som det har varit nu så kan försvararna lugnt ägna all tid åt Zlatan i första skedet innan Man U hinner omgruppera sig för att gå till anfall. Då är Zlatan oftast redan neutraliserad när anfallet sent omsider når upp till hans breddgrader.

Ändå har Ibra gjort fem mål på sex tävlingsmatcher (serie- och cup) och enbart startat i fyra av dem. Detta hade kunnat vara ett ännu vassare facit med en annan taktisk uppställning.

Så här hade min uppställning sett ut, från höger till vänster och med David de Gea i mål:

CHRIS SMALLING – ERIC BAILLY – DALEY BLIND

ANTONIO VALENCIA – MAROUANE FELLAINI – PAUL POGBA – WAYNE ROONEY – HENRIKH MKHITARYAN

MARCUS RASHFORD – ZLATAN IBRAHIMOVIC

Detta är en väldigt vågad laguppställning rent försvarsmässigt, men det är en massa bra bollspelare tillsammans och så länge du har bollen kan ju inte motståndarna göra mål (för att använda en gammal klyscha).

Du kan också sätta Mkhitaryan till höger istället för Valencia och Juan Mata till vänster. Då får du så mycket fart och bolltalang att Man U slår alla målrekord både framåt och bakåt.

Men vad gör det om man har målskillnaden 168 – 136 och vinner allt man ställer upp i. Från och med nu . F.ö. så hade Leicester City 68 – 36 förra året på 38 matcher.

Det vimlar av tänkbara ersättare. Med spelare som JUAN MATA, LUKE SHAW, ANDER HERRERA, JESSE LINGARD, ANTHONY MARTIAL, ASHLEY YOUNG, MEMPHIS, MORGAN SCHNEIDERLIN & BASTIAN SCHWEINSTEIGER  på bänken, så ska det här gänget definitivt vara med och slåss i toppen vad de än ställer upp i. Allt annat måste ses som ett misslyckande.

Men som sagt, för att få fart och fläkt över anfallsspelet så låter man inte ångloket dra ensam. Då riskerar man bara en massa frusterad ånga ur näsborrarna.

ps. Om Mourinho ändå inte vill överge sin 4-5-1 taktik (vilket han förmodligen inte gör) så hade jag föredragit Rashford på topp med Zlatan bakom som en nummer tio. Då får du en kille med fantastisk spelförståelse och ett av världens hårdaste skott som styr spelet och en av ligans snabbaste längst fram som kan springa ifrån vilket försvar som helst. Med hjälp av Zlatans gamla patenterade ”tittfintspassning”. Fråga Henke Larsson. d.s.